torsdag 19 januari 2012

Sista bloggen för den här resan

Tänkte göra en sammanfattning över mina snart 4 veckor på semester i det ljuvliga Playa del Inglés. Det är snudd på ogenomförbart att få med alla intryck, känslor, upplevelser osv i en sammanfattning så här. Men jag gör heller inte något anspråk på att det ska vara komplett. Det blir mer övergripande. Tror inte heller att någon orkar läsa om det blir för långt. :-)

När jag bestämde mig för denna resa, såg jag det som ett äventyr av stora mått som låg framför mina fötter. Det skulle bli nåt alldeles speciellt i mitt liv. Det blev det på många sätt, men inte alls vad jag eventuellt trodde det skulle bli. Nu försökte jag ju vara nollställd, vad gäller förväntningar innan jag åkte, för jag har lärt mig att det blir bäst så. Givetvis är jag bara en människa så visst fanns det några saker jag förväntade mig.

Inte ens i mina vildaste dagdrömmar om resan, hade jag kunnat ana hur mycket som skulle hända, både med upplevelserna i sig men även med mig själv. Det härliga är att jag låtit det undermedvetna jobba fritt, har inte lagt mig i genom att styra. En del har jag medvetet jobbat med, för att jag ville få förändringar till stånd. Det största jag såg fram emot var detta att kunna landa i mig själv, efter ett omtumlande år, av utbildning, sammanslagning av företaget jag jobbar på och alla personliga knutar som lösts upp. Jag var totalt slutkörd och sista veckan funkade inte jag överhuvudtaget mentalt. Gjorde mitt jobb på ren rutin men totalt i avsaknad av närvaro. Det var läskigt kan jag berätta. Att se sig själv göra saker utan att vara där. Det tillståndet vill jag definitivt inte hamna i igen.

Men det var då och nu är nu. Faktum är att nu, är jag betydligt och härligt konkret närvarande. Har lärt mig att släppa ut och även in känslor/kärlek från och till andra omkring mig. Det är otroligt vilken skillnad det är när hjärtat är med i handlingen mot när det inte är det. Man kan ge/få kärlek på rutin också, tro mig men ack så andefattigt det är jämfört med tvärtom.

Sammanfattningsvis har denna semester fått mig att se Thobbe, vem är jag, vad gör jag här och vad har jag att ge min omgivning. Enkelt: Thobbe är kärleksfull, jag är här för att sprida kärlek och det är min uppgift att ge min omgivning. Allt handlar om detta, att älska både sig själv och sin omgivning, då händer underverk.

Massor av kärlek till er alla
Thobbe

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar