Jag tillhör ju riskgrupper så jag får tänka mig för innan jag hittar på något utom att handla mat ibland, besöka läkare mm. Det blir många långa timmar i hemmet, även om jag får gå ut och gå om jag vill. Vädret brukar inte stoppa mig, men just nu gör det det trots allt.
Kan bara spekulera över vad det beror på. Visst jag kan skylla på stelhet och orkeslöshet om jag vill och lämna det därhän. Löser det beteendet något? Näe, det gör det så klart inte. Då dyker tankar upp om hur ska jag förändra detta beteende.
Jag är tacksam för att jag hållit mig frisk, förutom lite förkylning och pollenallergi. Likaså är jag tacksam över att jag varje dag kan kliva ur sängen, jag kan äta mig mätt, hålla kontakten med vänner både nära och fjärran. Det är minsann inte alla som har den möjligheten.
Det finns en annan aspekt också som jag behöver ta tag i och det är mitt begär efter sötsaker och kakor. Älskar att baka sockerkaka och annat gott bakverk med socker i, liksom godis i olika former. Jo, jag vet att detta förvärrar min diabetes och värken i leder osv. Men på något sätt hindrar det mig inte från att fortsätta äta de onyttiga sakerna. När jag för något år sen avstod under flera veckor, hade jag nästan ingen värk alls.
Detta är inte hela sanningen förstås, min kropp är ju några år äldre än då, den är mer sliten osv. Tyvärr är det ett faktum jag har svårare att acceptera än värken i sig. Ibland blir jag så frustrerad över att inte kroppen lyder mig som förr. Som här om dagen, när jag skulle sy ett par sömmar på ett par byxor. Tog fram symaskinen. Vad händer, jo det var tji i he.....t att få tråden i hålet på nålen, trots att jag har trådpåträdare. Det slutade med att jag ställde undan maskinen och tog fram en vanlig nål, modell lite större ögla och trädde i tråden, då kunde jag för hand sy sömmarna. Inte allt lika fint eller bekvämt, men det blev helt i alla fall.
Kunde med en nöjd min lägga undan de hela byxorna i skåpet. Så vad lärde jag mig av detta? Jo, att även om det tar emot av olika anledningar, går det att hitta alternativ som är annorlunda och mindre bekväma kanske, men slutresultatet blir ändå det mål jag kanske hade från början.
Ha det gott kära du som hittat till min blogg.
