Det blir inte som man tänkt sig....

När jag gick utbildningen under 2011, fick vi ofta höra att vi skulle släppa alla förutfattade meningar och förväntningar på hur det kommer att bli. Visst det lät ju bra och förståeligt samtidigt. Trodde i min enfald att jag hade lärt mig läxan, men icke sa Nicke.

Innan resan hit till Playa Ingles, såg jag framför mig 4 veckor av total avkoppling, för att landa i mig själv, för att på sikt få kreativiteten att växa, ordna struktur på mig själv och min tillvaro, men framför allt skulle jag bara koppla av och ta dagen som den kom.

Ja nog blev det total avkoppling allt. Redan på 3 dagen slogs magen ut och sen har jag inte gjort annat än kopplat av. De stunder jag inte tillbringat i badrummet har jag legat raklång på soffan eller i sängen, helt oförmögen att göra ett uns. Utom att just vila. Det var ju inte riktigt på detta sättet jag hade förställt mig att det skulle gå till. Men vad har man att säga till om när de högre makterna styr. Kroppen ville väl ta tillfället i akt att återhämta sig, när den nu fick chansen kan jag tro.

Så käre läsare av min blogg, tänk er för både en och två gånger innan ni bestämmer er för  hur det ska bli, inför en händelse. Det blir ändå inte på det sättet, lägg ner alla försöka att tro att du vet, för det gör du inte. Ha intentionen att det som komma skall är för ditt bästa oavsett på vilket sätt det händer.

Lovar att tänka mig för nästa gång, eller kanske ännu hellre inte tänka alls utan bara flyta med i händelseförloppet. Det är ju vansinnigt enkelt egentligen, men som människa ska vi ju krångla till om vi får en möjlighet. Dags att ändra på den trenden nu inför det nya året.

Önskar alla ett gott slut på 2011 och måtte 2012 bli ett framgångsrikt, lyckligt och givande år på många sätt för var och en av er, inklusive mig själv också.

KRAM

Dagen före nyårsafton

Som många gör, ska jag också summera året, men först en liten uppdatering över de senaste dagarna.

I förrgår eftermiddag, kände jag mig lite illamående, men tänkte att det nog berodde på att jag druckit för lite under dagen. Hade bestämt med ett gäng jag mötte på dagen att vi skulle ses på kvällen för en öl. La mig för att vila en stund och vaknade 4 timmar senare, mycket mer illamående än tidigare. Att tänka på att gå ut, var helt uteslutet. Försökte få mig lite soppa, men det gick trögt. Gick till sängs redan vid 9.

Sen vaknade jag en gång i timmen och behövde lätta på trycket. För att inte bli allt för detaljerat, kan jag bara säga att det var fontäner både fram och bak. Det var åratal sen jag varit så dålig.

Gårdagen blev helt i horisontalläge, åt 2 ägg och en youghurt mitt på dagen, sen blev det inget förrän på kvällen då jag fick i mig två hårdbrödmackor. Somande vid 9 även denna kväll. Vaknade vid 3, hur pigg som helst, tror inte jag sov mer, utan låg och vände mig bara. Hade massor med jobbet att fundera över, men kom liksom inte framåt i mina tankebanor, försökte släppa men återkom hela tiden till samma sak. Undrar vad det står för? Resten av dagen har varit lugn. Gick ut och la mig vid poolen en stund, men gick in när det blev molnigt och för blåsigt. Det blir en lugn kväll även i kväll. Får väl se om jag orkar gå ut och käka nåt riktigt. Magen är helt OK nu, men kroppens ork är lika med noll. Slutklämmen över dessa två dagar är att allt skit skulle lämnas ut under 2011, så jag kan gå in i 2012 med nya friska krafter och ett rent sinne.


Så till summeringen av 2011.
Vad ska jag säga? Omtumlande, rörigt, roligt, utvecklande, framåtskridande, lärdomar, brustna illusioner, insikter, omvärderingar... Ja listan kan göras lång. Jag bara tackar och tar emot för allt sammantaget har fått mig att växa, att ha fått insikter om att allt löser sig inte utan insats från mig själv. Den insatsen måste komma från hjärtat och inte "vänsterhanden" enbart. Tänk att det har tagit så lång tid att inse att allt går inte att vänta ut lösningar på, jag måste själv agera och jobba för att nå resultat. Det har jag väl vetat i huvet, men hjärtat har jag inte bjudit in till jobbet. Fasen vilket år 2012 kommer att bli, nu när jag har kunskapen över hur jag ska gå tillväga. Skithäftigt, skulle jag vilja säga här...

Under resten av min resa kommer det att hända massor med mina idéer om företaget och vad jag ska göra där, hur jag ska göra det osv. Kalla det en form av affärsplan. Även det en insikt om att det måste till för att gå framåt.

Tills vi hörs igen, ha det gott.

Gott slut på 2011 och gott nytt 2012.
KRAM

Fortsättning på resan

111226

Idag blev en seg start på dagen. Men fortsättningen desto mer aktiv. Jag tog först en timmes rask promenad innan jag hamnade i öknen. Där vandrade jag, vilade en stund i det härliga solskenet, vandrade igen för att sen vila lite. Dryga 5 timmar höll jag på med detta...

Det var otroligt skönt att inte ha några måsten eller så. Kände inte ens att jag var hungrig förrän jag kommit in på fast mark igen (läs gatorna). Det var inte så underligt efter nästan 7 timmar sen frukost att jag var hungrig. Det var inte så snällt mot kroppen, men mentalt var det perfekt.

Senare på dagen fick jag igång mitt internet igen och efter många om och men, fungerade kassaskåpet på rummet. Det behövdes få hit en tekniker som lagade glappkontakten. SÅ nu slipper jag bära omkring på kamera, dator och alla sladdar till dessa. Ville liksom inte lämna dem på rummet, även om jag är rätt säker på att ingenting skulle hända.

Till middag blev det en perfekt grillat Entrecoté med vitlökssmör och pommes. Det satt bra det, till och med att jag drack en öl. Lite smålullig vandrade jag hemåt, 10 min promenad max. :-)


111227

Idag blir det en slappardag, sov till halv tio, lokal tid (10.30 sv tid). Nu känner jag att kroppen är på plats här på Gran Canaria också. Känns som jag landat så nu kan återhämtningen börja på allvar. Tanken är att jag ska lösa upp en hel del knutar som hindrar min utveckling. Nu ska det arbetet påbörjas så sakteliga.

Tänker gå ner och lägga mig vid poolen några timmar nu, lyssna på vacker körmusik och bara finnas. Återkommer med resten av dagen senare.

Det blev dryga 3 timmar nere vid poolen. Det svalkade så skönt med vinden, så jag kände inte hur varm solen egentligen var. Inte för att jag brände mig eller så.

Fick se en symbol när jag låg och filosoferade i solen. Ska försöka mig på att teckna ner den och jag såg det nya firmanamnet med en vacker snirklad skrivstil. Synd att jag inte hade med mig block och penna när jag låg där så jag hade kunnat teckna och skriva direkt. Får väl be universum om att göra en repris av visningen.

I övrigt lär det inte hända så mycket mer idag. Vet inte om det blir utång för att käka eller om det blir något hemlagat. Får väl känna efter lite senare. Åt en sen lunch, pasta med bacon. Ingen sås, bara lite salt som krydda. :-) Men det mättade i alla fall. Sen åt jag en halv Papaya, säkert 3-4 hg så det mättade också. Föresten visste ni att kärnorna i Papayan är bra för imunförsvaret. Inte så att man äter samliga i en frukt, men en tesked eller två är bra.

Nu ska jag plocka fram papper och penna för att leta i minnet efter symbolen och namnet.
Ha en fortsatt bra julhelg / mellandagar, tills vi hörs igen.

2 första dagarna på min långa resa.

111224

Så kom den då, julafton som jag sett fram emot i flera månader. Inte för att tomten skulle komma, utan för att nu skulle det äntligen bli semester. Mitt livs första resa på 4 veckor utomlands stod för dörren. Hade intill nu, varit som längst 3 veckor utomlands, tror att det var till Rhodos jag åkte så länge, annars har det bara varit 2 veckor. En enda gång har jag haft 4 veckors sammanhängande ledighet, normalt 3 veckor.

Så du kan tro detta skulle bli nåt alldeles storartad i upplevelseväg. Allt var ordat, vad gäller flyg, hotell och taxi till och från Arlanda. Packade gjorde jag i går kväll. Trots att jag tog det lugnt och tänkte igenom varje sak jag la ner i väskan, glömde jag två saker. Dels en badhanduk, det är ju ingen katastrof dock och dels mina gåstavar. Det kändes lite tristare, då jag sett fram emot att ta en långpromenad varje morgon med dem. Men men, det går ju att promenera även utan, så det ska inte stoppa mig från min dagliga runda.

Nåväl, jag har hela tiden fått för mig att taxin skulle komma 3.45. Nånting sa mig igår att jag skulle nog kolla upp detta och det var tur det, för den skulle inte komma förrän 4.45. Vilken lycka, jag kunde sova en timme längre. Det behövdes eftersom jag inte kom isäng förrän vid midnatt. Vaknade med ett ryck 3.58 och kastade mig ur sängen, jävlars taxin är redan här. Slet åt mig glasögen och kollade ut på parkeringen, ingen taxi så långt ögat såg. Då hör jag hur klockradion sätter igång. Visst ja, det var senare som den skulle komma. Skönt, då skulle jag hinna klä mig i lugn och ro, vakna till ordentligt. Att äta fanns liksom inte i huvet, dessutom var kylskåpet tomt. Hittade dock ett par riskakor, så det fick duga.

Gick ner i porten, strax efter halv, ifall taxin skulle komma tidigare. När jag kom ner, ringde mobilen och en automatisk röst berättar att bilen är framme om cirka 10 minuter. Ja, ja det var lika bra att stå kvar tyckte jag. Då ringer chauffören och säger att det dröjer nog 5 minuter till...

Han kom, jag kom fram i god tid till Arlanda så allt var frid och fröjd. Köpte mig en macka och en kopp kaffe, 105 kr. Så är det att ha semester, det kostar minsann. :-). Jag äkte med Spanair och skulle mellanlanda i Barcelona. Hade betalat extra för att få sitta långt fram, en så kallad prioritetskund. Det var så lyxigt, jag blev uppassad hela tiden och det bästa av allt, att jag satt ensam i den delen. 3 rader på var sida av gången. Fick frukost, de frågade hela tiden om jag ville ha nåt att dricka eller äta. Kände mig som en kung. Tycker nog att jag förtjänade detta.

Medan jag satt där och bara njöt, slog det mig att jag kände inget speciellt inför semestern. Inget pirr eller förväntan, ingenting alls. Talade om för mig själv att jag är på väg till mitt livs semesterresa, fatta det. Ingen reaktion i kroppen. Märkligt, tyckte jag, men beslöt mig för att det får vara så då. Inom mig kändes det som att min kropp är så slutkörd att den har inte förmåga att ta in just nu. Det tar väl nån dag att landa kan jag tro.

Nåväl, jag kom fram till Barcelona och skulle leta efter avgångshallen för flyget till Gran Canaria. Hade cirka 45 minuter på mig. Givetvis var det längst bort från där jag befann mig. Kilometerlånga rullband tog mig framåt. Nåja, jag hittade till rätt ställe, skulle bara kolla upp vilken gate det var också. Vad händer då? Jo, planet är givetvis försenat cirka 1,5 timme. Jaja, inget att hetsa upp sig för, bara att gilla läget liksom. Vad göra under tiden? Att vandra omkring på en flygplats är inte det roligaste jag vet. Lika bra att försöka käka nåt, tänkte jag. Vilken tur, jag hittade en McDonalds så det fick bli det. 85 kronor till och jag var inte ens framme ännu.

Satte mig ner och löste lite korsord efter maten. Kände att nu var det nog dags att gå till gaten. Då fick jag känna mig viktig en gång till, för vi som är Priority kunder, får gå förbi hela incheckningskön och kliva ombord först. Kändes lyxigt det också. Satt på rad två, men flygpersonalen tyckte jag skulle flytta fram till rad 1 där det var mer plats. Det visade sig att det vara bara jag och en kille till som fick sitta där. Det var en, förlåt uttrycket, kärring som hade satt sig på rad 1, fast hon skulle sitta på rad 3. Hon fick flytta sig bakåt och började tjafsa med flygvärdinnan som förklarade lugnt och sakligt att vi var priortietskunder och betalat extra för att sitta där och därför fick hon inte sitta kvar även om det var ledigt. Gissa om hon knorrade. Men faktiskt tyckte jag det var rätt, vi hade ju som sagt betalat extra och då ska ju inte de som inte betalat sitta där.

Kom fram så småningom till flygplatsen på Gran Canaria och det var 22 grader berättade kapten. Lite skillnad mot 5 och regnslask när jag åkte i morse. Gick ut och väntade på bussen in till stan. Den kom efter 10 minuter. Bakdörrarna öppnades så jag klev på därbak och satte mig med mina överfyllda väskor, på barnvagnsplatsen. Tänkte gå fram och betala, men då hade det blivit massor med folk som klev på, så jag struntade i det. En liten besparing på 3-4 €. Hade inget dåligt samvete för det heller. Jag ville bara komma fram till hotellet.

Det gjorde jag och allt var sig likt, förutom att receptionen var stängd, så jag fick gå till en av lägenheterna och hämta nyckeln, 6 trappor upp. Jag fick ett rum på våning 4, men inte längst ut som jag hoppats på, utan närmast trapporna. Ja, ja det är bara att gilla läget här också. Men det visade sig att jag skulle betala cash? 980 €. Så mycket hade jag ju givetvis inte på mig. Så det var till att knalla till bankomaten. Men först skulle jag lämna in väskorna på rummet. Tror du det gick bra? Inte alls, nyckeln fungerade inte. Effektiva som spanjorer, eller sydeuropeer är, tog hon nyckel och följde mig ner till rummet och givetvis kunde inte hon heller öppna. Vad trodde hon? Varmt och svettigt var det där jag stod och väntade på att hon skulle hämta en ny nyckel. Den fungerade.

Sen jag packat upp, gick jag ut för att hämta pengarna. Två automater fungerade inte och när jag äntligen hittade en, så gick det bara att ta ut 300 € åt gången. Med påföljden att det kostade mig 2% i avgifter per 300 uttag. Så 160 kr dyrare blev det av den anledningen. Jag kände att nu får det räcka för idag. Orkade inte gå tillbaka och betala. Får fixa det i morgon i stället, liksom nyckel till kassaskåpet och internet. Ikväll orkar jag inte gå utanför dörren, så jag sitter här på min balkong och skriver istället för att gå ut och fira julafton med alla andra. Men du, det gör mig ingenting alls.

Min klocka är nu 20,35 och jag funderar allvarligt att lägga mig snart, det har varit en lång dag. Jag hinner ju med att göra stan många gånger ännu, så det är lungt.

Tack för idag och allt kan bara bli bättre nu. Skönt att göra bort problemen redan första dagen, så är det gjort liksom. Jo, en sak till, det finns ingen tvättmaskin i den här lägenheten, så det blir till att handtvätta. Som om det skulle vara nån jättekatastrof.

111225

Sov relativt gott hela natten. Det är klart, jag blev väckt några gånger när folk kom hem, men jag somnade om så gott igen. Vaknade vid 6, svensk tid av att jag var täppt i näsan, men lyckades somna om igen ett par timmar.

Åt min frukost på balkongen, konstaterade att solen når inte hit överhuvudtaget denna årstid. Men det är ju fantastiskt att kunna sitta ute och äta på juldagen. Det känns overkligt på nåt sätt. Har ännu inte fattat att jag är här. Många tankar far igenom huvudet på samma gång. Det är ju i och för sig inte så ovanligt, men det är andra sorters tankar nu. De handlar inte om jobbet, eller det dagliga, utan mer om mig som person och vad jag ska göra framöver. Detta bådar gott, eftersom en del av syftet med resan var att kunna strukturera upp mig själv och mitt företag.

Apropå företaget, så har jag ju bestämt mig för att ändra namn igen. Jag kommer att kalla det för Facetten – för din utveckling. Åtminstone är det det som känns mest riktigt just nu. Facetten är definitivt bestämt, men det efter bindestrecket är inte helt hundra bestämt ännu. Det känns rätt just nu, men jag tänker låta det smälta in i mig ett tag till.

Varför Facetten? Jo, dels för att jag som person är mångfacetterad, det vill säga jag har många strängar på min lyra och dels för att företaget erbjuder många olika tjänster. Facetten erbjuder förutom mediala sittningar, även avslappningsövningar, meditationer, healing, skrivarkurser, workshops, korrekturläsning samt föreläsningar. Jag kommer kanske att vara mest inriktad på det mediala samt skrivande, men det ena utesluter inte det andra.

Nåväl detta kommer också att falla på plats under min vistelse här. Jag har inte bråttom denna gång. Allt får ta sin tid. Har även en del knutar att lösa upp inom mig, saker som har hämmat mig i min utveckling. Att kunna ta emot villkorslös kärlek, är en av knutarna. Att verkligen känna in och inte ifrågasätta vilka baktankar givaren har. Att ge klarar jag, men inte att ta emot. Det känns läskigt och ovant. Vet liksom inte hur jag ska hantera det hela. Att meditera själv, är en bra väg att lösa knutarna på, det förstår jag i huvudet. Mitt dilemma är fokusering i det fallet. Så lätt att låta hjärnan ta över. Det handlar om träning och åter träning. Ska bli bättre på detta absolut.

Nu ska jag göra mig i ordning för att gå en promenad några timmar.

Efter promenaden, satte jag mig på balkongen och började renskriva och redigera i min bok. Det kändes så underbart att kunna göra detta, utan att annat kom emellan. Hemma blir det lätt så att jag är ute på nätet, kollar mobilen och/eller har TVn på och då flackar jag mellan. Än så länge har jag inte internetet inkopplat här, TVn har bara en massa tyska kanaler, eller nyhetskanaler. Inte så mycket till underhållning, dessutom tycker jag att jag kan avstå detta. Så fokus var bara på bokens innehåll. Har kommit så långt nu att jag kan sammanställa alla kapitel. Visserligen ska allt korrekturläsas igen, eventuella omformuleringar göras med mera med mera, men det känns mycket bra jobbat idag.

Sen blev det vila en stund. Vet ej om jag sov, men jag fick i alla fall vila kroppen och bara vara i lugnet. Det var en härlig känsla. Löste korsord när jag klev ur sängen, satt på balkongen igen. Attans vad det blåste idag. Blev nästan helt genomfrusen, innan jag tog till förståndet och gick in för att ta på mig jacka och långbyxor. Men före det en värmande dusch.

Det blev så småningom dags för att gå ut och käka. Gick runt lite först för att känna efter vad jag ville äta. Var på väg in på Winsdor Garden, en av mina favvorestauranger, men ”mitt” bord blev upptaget så så gick jag vidare. Hamnade på den andra favvorestaurangen, en kinakrog. Det var lika gott som jag mindes det. Till min besvikelse ingick inte någon dessert numera. Det är väl ett sätt att höja priset, utan att ändra siffrorna kan jag tänka mig. Det får bli friterade bananer en annan kväll istället. Tror nog jag överlever detta ”trauma”. Drack ett glas vitt vin till maten, gott men jag blev smålullig av det, fast jag drack en flaska vatten till oskså.

Nu återstår det inte så mycket mer att hitta på, än att krypa ner under filten igen. Hoppas jag inte fryser inatt, som jag gjorde natten innan. Det berodde nog mest på att jag övertrött skulle jag tro. Brukar inte frysa när jag är här.