onsdag 30 juni 2021


Känner mig oerhört tacksam, ödmjuk och lycklig över den respons jag fått över min bok "Thobbe heter jag".

Att det finns de som för det första vill läsa boken om mitt liv och för det andra, även tar sig tid att lämna omdömen är stort för mig. Att bli erkänd för det som ligger mig varmt om hjärtat, att skriva. Med tanke på hur min skrivarkarriär startade i början av 60-talet. Jag gillade att skriva uppsatser i skolan från 4 klass. Lite gener finns det allt, min morfar var duktig på att använda orden. Men det som gjorde att intresset dalade var när en lärare tog en mening ur sitt sammanhang och skrattade läste upp den inför hela klassen. Från att ha varit bland de bästa i klassen blev jag nu bland de sämsta.

Det skulle dröja till slutet av 80-talet innan jag på allvar började gilla att skriva igen. Fick möjligheten att skriva kåserier för Länstidningen i Östersund, dessa blev uppskattade.

Nu har jag skrivit 2 böcker, den första om Healing, den andra om mitt liv och en tredje är på gång. Den kommer att handla om medialitet/andlighet och kommer vända sig den nyfikne på området likväl som till de som är inne i svängen så att säga. Håll utkik efter den. :-) 

Ha en fortsatt fin sommar!


 

tisdag 30 mars 2021

Tankar som kommer och går


 Hej

Det var ett tag sen jag skrev här. Mycket har hänt i mitt liv sen dess. Förutom den pågående personliga utvecklingen som fortskrider, har jag hunnit avsluta projekt. Min bok om mitt liv är färdig och släpps den 12 april via BoD Bokshop eller beställa via bokhandlare på nätet eller i fysiska butiker. 

Bokens titel är : Thobbe heter jag

Det har varit omtumlande att skriva, läsa, redigera, gå igenom minnena, vilka ska vara med, vilka kan jag hoppa över osv. Började skriva utkastet för ca 2.5 - 3 år sen. Det har verkligen varit i perioder jag kunnat bearbeta texten/minnen/reaktioner med mera. I februari 2021, tog jag tag i projektet på allvar och det blev klart. Jag var redo helt enkelt.

Som en biverkning av detta dök en annan gammal tanke upp som jag nu har påbörjat. Dock kan jag inte säga så mycket mer om just detta. En dröm som jag hoppas går i uppfyllelse. Svaret kommer på försommaren i så fall det går igenom. Annars har jag en plan B omkring detta.

Annars är väl jag som så många andra förhindrade att leva så som vi vill, pga pandemin som råder över hela världen. Det som jag är mest trött på för egen del, är just detta att inte få göra som man vill, när man vill. Den tanken har kommit upp i min hjärna ett antal gånger under det gångna året. Här om dagen var jag bara tvungen att djupdyka i den tanken. 

Är det verkligen så det ligger till? Jag menar, jag har inte gjort så mycket annorlunda innan pandemin i mitt liv än jag kan göra just nu. Ska vara detta med resor då, men det hade jag inte kunnat göra för tillfället ändå eftersom min ekonomi inte tillåter det. Så egentligen lever jag rätt mycket som jag gjorde innan. Det som jag upplever jobbigt i det hela är detta med att folk har svårt med att hålla avstånd i affärer eller köpcentra, de få gånger jag rör mig i de kretsarna. Inser ju att så länge jag skyddar mig själv kan jag känna mig rätt trygg och sen släppa oron över de som inte håller avstånd eller respekterar de förordningar som gäller i samhället. Det är inte min uppgift att skydda alla! :-)

Önskar er alla en trevlig påsk!

söndag 3 januari 2021

Ångra


 I mitt inre ropas det ångra, ångra. ångra...

Först fattar jag ingenting, vad ska jag ångra? 

Kom fram till att det är mitt ego som känner sig åsidosatt. Har inte brytt mig om honom på ett tag och det har varit helt ljuvligt. Men nu skriker han sig hes över att få uppmärksamhet.

Ser ingen som helst anledning till att ångra något jag gjort i mitt liv! Det kanske låter kaxigt, men så är det. Jag ska förklara varför jag ser det så.

Alla mina handlingar i livet har jag gjort utifrån vad jag i stunden ansett vara bäst för min del. Jag har inte kunnat göra det på något annat sätt i den stunden. Oavsett vad har jag agerat för mitt högstas bästa, alltså själsligt sett och det är det vi lär oss i livet. 

Har aldrig medvetet sårat eller gjort någon nån skada. Om någon har blivit sårat, kan jag inte ta ansvar för deras tolkning av mitt agerande. Livet har lärt mig att stör jag mig på någon så behöver jag titta inåt och bearbeta vad som finns där inne hos mig, innan jag agerar utifrån min reaktion på något som någon annan sagt eller gjort. Jag kan bara ta ansvar för mina reaktioner och agera därefter. Det är inte mitt ansvar att leva någon annans liv eller att tala om för dem hur de ska reagera/agera.

Därför tycker jag att det finns inget att ångra i mitt liv. Varför lägga tid och kraft på detta. Jag menar det som har hänt har hänt och kan inte göras ogjort ändå, men så länge intentionen är att bara agera ur hjärtats synvinkel finns det inte något att ångra.

Mina övertygelser är mina, dina är dina och det är så det ska vara. Har slutat att frälsa världen med mina insikter, min kunskap eller visdom. Den är sann för mig och det räcker. Jag respekterar dig för din sanning även om jag kanske inte är överens om det du anser vara rätt alla gånger. Mitt liv handlar inte längre om att vara andra till lags, det handlar om att jag ska känna frid och lycka med mig själv. Att stå upp för mig, är det viktigaste jag kan göra. 

Kärlek till er alla som läser detta.

💓💓💓