Längtan efter att få börja jobba med healing...

Idag, efter en promenad på dryga 3 timmar, fick jag värk som hette duga, både i fötter och kropp. Det var bara att acceptera och gilla läget. Tog ett par tabletter och la mig för att vila. Var trött och hoppades på att få sova en stund.

Men icke, sa Nicke, det blev inget sova inte. Något satte igång i mig och det var en ström av energier som strömmade igenom min kropp. Jag fick healing trots att jag inte bad om det eller satte igång processen på egen hand. Det var fascinerande att upptäcka detta. Universum tyckte det var dags för mig att fylla på.

Under promenaden satt jag på stenhällar och då bad jag om påfyllning. Ingenting hände då tyckte jag. Förmodligen för att jag satt och väntade på att det skulle sätta igång. Borde veta bättre än att ha detta beteende.

Nåväl jag fick ju min dos oavsett och det tackar jag allra ödmjukast för.

Boken, som tagit massor av tid och fokus från mig på senare tid, har ett avsnitt kvar som ska författas av mig. En sista ansträngning för att få en helhet. Dock har jag fått till mig att det hela ska vila någon tid, innan jag ska göra klart. Detta för att det hela ska sätta sig i mig.

Jag kände att jag skulle sätta igång nu, men vad händer då? Jo, jag bara känner att det finns inga ord i mig för detta avsnitt. OK, då är det inte dags ännu, bara att släppa. DÅ kommer det en mening som jag ska ha med. Den bara dök upp i huvudet på mig.

Det är så häftigt att få dessa bevis gång på gång, att om jag bara släpper på kontrollen, får jag allt levererat utan problem. På tiden att jag slutar kontrollera...

Under jobbet med boken, har jag upptäckt att jag känner väldigt starkt för detta med healing och att det är det jag ska ägna mig åt. Det blir mer och mer påtagligt för varje dag. Nu kliar det i händerna över att jag ska sätta igång.

Visst jag vill även jobba med den mediala biten. Tror dock att jag inte ska jobba som medium på traditionellt sätt, utan det ska vara på mitt eget sätt. Spännande att se vad som komma skall.

Först ska boken bli helt klar, sen kommer resten att flyta på. :-)

Fri vilja, vad är det???

I morse, vaknade jag redan före klockan 5, försökte somna om men det var kört. Halv sex klev jag upp, för det var tydligt att jag skulle skriva på morgonen. Dock hade jag ingen lust att sätta igång hemma, eftersom jag då måste passa tiden för att åka till jobbet. Det var bättre att jag åkte till jobbet och skrev där.

Sagt och gjort, jag kom dit halv sju och satte igång. Helt plötsligt var klockan 8 och jag kände att jag behövde mer tid att skriva på. Det flöt på så lätt och jag tycker jag lyckades med formuleringarna. Men nu började min arbetsdag så det var inte att tänka på.

Efter en timme, kände jag att jag bara MÅSTE få skriva mer. Frågade mina kollegor om det var OK att jag fortsatte skriva en stund och det var det. Vi har det rätt lugnt just nu. Det var inte så att jag använde min arbetstid, utan jag skippade lunchen senare. Nåväl det var ett fortsatt flöde en stund.

Helt plötsligt stannade allt upp, det kom inte en enda stavelse ner på datorn. Satt en stund och försökte värka fram text, men det var kört. Lika bra att lägga ner det hela, helt klart.

Det är intressant att se tillbaka på det som hände. Att jag skulle skriva ett tag var uppenbart, det gick inte att stå emot så det var bara att följa flödet. Lika intressant att var det att det stannade också, på ett lika tydligt sätt.

Makterna är med mig, helt klart. Mitt mål är att jag ska vara klar med allt i helgen. Sen ska jag låta allt ligga i några dagar, innan jag tar till en genomläsning igen. Därefter börjar det spännande med att kontakta förlagen för att höra om intresset för en utgivning finns, vilka villkor de erbjuder osv.

Spännande är det och sen får jag hoppas att boken kommer ut till jul eller så. Har ingen som helst aning om hur lång tid saker och ting tar, känner bara att jag har full tillit till att det löser sig. Drömmar har jag, men är realist nog att inte leva i dem som om de vore verkliga. Det är ju trots allt skillnad på dröm och verklighet.