lördag 14 juli 2012

Händelserik dag...

Idag skulle jag haka på när min gode vän Christofir skulle till Gävle för att vattna sin mors växter. Skulle åka med pendeln från Solna till Upplands Väsby, för att därifrån åka Upptåget till Gävle. Allt var klart och kollat med tider för buss till Solna station för att kliva på pendeln. Det fanns en buss som gick tidigt, men då skulle få vänta 30 minuter cirka på stationen. Tyckte det var lite väl lång tid att vänta, så jag bestämde mig för en annan buss där jag skulle ha fem minuter tillgodo för att springa till tåget.

Gick ut i god tid, solen sken och det kändes bara så underbart skönt att hitta på nåt en dag istället för att bara sitta hemma och dega. Nog hände det nåt allt under dagen. Bussen dröjde och dröjde, men kom till slut. Cirka 5 minuter sen, så jag bad till universum att se till att tåget inte kom iväg innan jag var ombord. Trycker mig genom dörrarna för att rusa ner till tåget. Väl nere på perongen, ser jag på tavlan att tåget går om 29 minuter. Det vill säga jag var 1 minut försent.

Hade det varit den gamla Thobbe, hade jag svurit en ramsa, skitit i alltihopa och gått hem. Men den nya Thobbe, såg istället en möjlighet att ta en taxi till Upplands Väsby. Sagt och gjort, jag ringde och sa till chauffören att det var gasen i botten som gällde för jag måste hinna med ett tåg 7.50. Vi hade cirka 18 minuter på oss. Har aldrig tidigare åkt med en taxi som hållit sig till 110 på motorvägen tidigare, men just idag var det en sån förare. Nåväl, jag skulle väl ha cirka 3 minuter på mig när vi svängde in på stationsplan i Upplands Väsby. Givetvis hade jag inte kontanter utan var tvungen att betala med kort. Jag fumlade när jag skulle stoppa i kortet i läsaren och det var en seg uppkoppling. Till slut försvann det 401 kronor från mitt konto in på förarens och jag hoppar ur taxin. Sprang mot nergången under spåren och när jag var halvvägs ser jag Upptåget åka iväg.

Jaha ja, vad gör vi nu då. Jag ringer till Christofir, han skulle hoppa på i Uppsala. Vi kom fram till att han kunde åka i förväg och vattna blommorna så kommer jag med nästa tåg, en och halv timme senare så det skulle bli massor av tid att promenera på. Gick omkring lite men allt är ju stängt vid 8 tiden en lördag morgon, så jag bestämde mig att sätta mig på perongen, läsa boken jag hade med mig. DÅ ser jag på tavlan att det faktiskt går ett tåg om 20 minuter. Härligt tänkte jag. Pratar med personalen på tåget om att jag missade tåget innan och undrar om jag får åka på min biljett fast den gällde det tidigare tåget och inte var ombokningsbar. Inga problem, det gick så bra så. (Annat än SL det)

Sätter mig tillrätta och tåget rullar iväg. Vad ser jag då på displayen i vagnen, jo tåget går bara till Tierp. Jag började skratta inombords, givetvis skulle det bli nåt tok även här. Inte mycket att göra nåt åt, bara åka med. SÅ det blev en timmes väntan i Tierp också. Väldigt trevligt samhälle, riktig småstadsidyll.

Snacka om ett äventyr, resan delades upp i etapper. Vad gör man inte för att det inte ska bli så betungande med lååååång restid. Jag bara skrattade åt mig själv och insåg att det fanns något att lära sig av detta också. Hade jag gjort som jag alltid gjort, hela mitt liv hade inte detta hänt. Har alltid varit ute i god tid, men just i dag ville jag inte vänta en halvtimme i onödan utan chansade på senare buss.

Nåväl jag kom fram tillslut och Chrisotfir stod och väntade. Vi fick 4,5 timmes promenad i en sommarvacker stad vid namn Gävle. Väldigt trevlig stad, vi gick genom ett område med gamla trähus från tidigt 1900 tal, kan jag tänka mig. Vi gick öven förbi Gevalia, lite kul att se liksom Läkerolfabriken. Köpte mig saltstenslykta också. Tänkt göra det länge, men har inte blivit av

Efter en pizza gick vi till mammans lägenhet och satte oss ner en stund för att vila de trötta fötterna, innan det var dags att gå mot tåget hem igen. Kassen med lyktan ställde jag vid fötterna tillsammans med min axelväska. Vi satt och pratade i vanlig ordning och tiden gick fort innan vi var i Uppsala där Christofir skulle kliva av. Jag lyfte upp min väska på sätet medan plastkassen med lyktan stod kvar på golvet.

I Upplands Väsby skulle jag byta till pendeltåget och det gick hur bra som helst. Fick sittplats trots att det var jättefullt med festglada ungdommar som skulle roa sig en sommarlördag. Kom fram till Solna och allt var frid och fröjd, tills jag står i rulltrappan. Var är min kasse med lyktan? Jo, den står kvar i Upptåget...

Jaha, det skulle väl vara pricken över iet idag då. Tur att jag var hemma snart i alla fall. Bussen ner till Centrum kom och jag kände mig så nöjd med dagen. När jag klev av började det dugga lite. Kände enormt stort behov av att släppa ut luft där bak, så jag gjorde det. Men det var inte bara luft som kom kan jag meddela. När jag så kom hem, blev det till att hoppa in i duschen. När jag kliver ur densamma, hör jag ett brusande ljud, tittar ut genom köksfönstret och det formligen vräker ner regn.

Konstaterar att "Vi hade i alla fall tur med vädret"...
Trevlig helg på er!


4 kommentarer:

  1. Himlen var i alla fall BLÅÅÅ *gör en cirkel i luften med fingret* ;-D

    Storgosmuln!

    SvaraRadera
    Svar
    1. hehehe, som tur var... Bättre än de andra färgerna i alla fall....

      Radera
  2. Ja herregud vilken dag, imponerande lugn du har trots allt.

    Leffe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den nya Thobbe har det. Varför lägga energi på det som redan har hänt, bättre att hitta lösningarna... :-)

      Radera