Känner mig så lyckligt lottad, som fått lära mig så mycket om mig själv senaste 2-3 åren. Att bli medveten om att det går förändra sidor hos mig själv till något som är bättre för mig, är oerhört stort och fascinerande.
Just idag fick jag en insikt om hur viktigt det är att lyssna på signalerna jag får, att inte hasta iväg. Det är så lätt att låta den så kallade reptilhjärnan styra. Den del av hjärnan som kämpar för sin överlevnad enbart, utan tanke på eventuella konsekvenser.
Sitter och mailar med personen som ska illustrera min bok och fick en mening tillbaka, som jag i en hundradels sekund (reptilhjärnan) inte gillade. Lika snabbt lät jag meningen bara passera utan att jag fastnade och skulle kommentera.
Mailet efter kom det en fortsättning på meningen. Det var en fortsättning som helt ändrade betydelsen och som föll mig i smaken...
Hade detta hänt förra året, hade jag snabbt som ögat påpekat detta. Idag valde jag istället att bortse från den, både för att jag inte ska kontrollera men också för att jag fick en känsla av min intuition att bara låta det vara. Det visade sig vara rätt väg.
Blir nästan euforisk över hur läraktig jag börjat bli, att jag ger mig själv chansen att ta in, bedömma och handla därefter, istället för pang-på-stilen som jag levt efter tidigare. Den stilen har alltid lett till missförstånd och onödigt energislöseri som följd.
Nu ska jag ta kameran i väskan och gå ut för att fånga höstfärgerna. Älskar detta.
Ha det allra allra bäst alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar